jag får liksom ingen ordning på mitt liv


superjulia och jag dansade walking-dansen med lennart igår. whoop whoop! något har dock gått käpprätt åt helvete i den här staden… när man tycker att sin egen bror är den snyggaste OCH roligaste på utestället har det gått för långt. allt jag söker är lite sympatiska ansikten att titta på, lite eyecandy, men uppenbarligen är det för mycket begärt. oh kära mogwai, jag saknar dina glory days.
jo, igår sprang vi mest runt som yra höns, dansade med kompisars pappor och vomerade på tivoli. inte bokstavligt talat, mer bildligt. jag har aldrig riktigt klarat av det där stället (sedan mando diao spelade där 2005, då var det bra) så VARFÖR i gudarnas skymning går jag dit? tempel går lite under samma kosmiska lag. en helvetes massa snookies med attitydproblem. ja, det kändes som om man var med i ett avsnitt av jersey shore. hemmafester hädanefter? check!
(bilden tog fina embla igår)
och sedan är det alltid roligt att vakna med voicemail där någon skriker synonymer till prostituerad. två tummar upp!
julia och jag sitter på tåget mot skåne. going back down south. gårdagen blev allt annat än strukturerad. den innehöll SJUKT god mat och dryck, 12 pers på 16 kvadratmeter och dialektbyte för min del. allsång om blåvalar och vampyrer, walking-dansen, skypedate med transatlanter och sms-terrande. (om du känner dig träffad: ursäkta)
jag är jättesugen på usa idag.
kexchoklad är för övrigt guds gåva till mänskligheten. män med helskägg kommer tätt därefter på listan över åtråvärda ting.
rörigt inlägg, check!
okej, jag tycker han är jätteläskig men denna videon är guld! har man dansat med kille i permobil kan man dansa med killar med kromosomfel, som jag brukar säga. nu beger jag mig till götet och dansar loss med damerna. pepp pepp pepp!