gårdagen var great! vi startade med allsång i bilen, och efter två timmar var rösen så gott som finito. allt från snoop dog till håkan hellström skrålades igenom när vi susade fram längst ett 27gradigt bästkusten. (alla bilder är från saras kamera!)




efter två kisspauser, några mindre gräl om vilken väg vi skulle ta och ett besök på systembolagen kom vi fram till filips lägenhet där vi kastade in våra pinaler. till lunch beställde jag en kycklingsallad, och mannen bakom disken frågade om jag ville ha bröd till. ”givetvis”, svarade jag. när jag senare öppnade påsen för att ta fram min (förhoppningsvis) nybakade bulle såg jag att han lagt ner en skiva lingongrova från förra året. oh well!

vi smygkikade på paolo nutini innan det var dags för adams-ray-i-lådan att sjunga sina trudelutter. superskön spelning på sommarens varmaste dag! när de andra gick för att hämta dricka fick jag (äntligen) sitta ner och vila min skadade tå. efter fallet ner i brunnen har jag sliceat upp lilltån, och skräp har fastnat i såret som nu är på väg att växa ihop. mindre skönt att traska runt med, kan jag lova. istället slog jag mig ner på en gräsplätt och började prata med en kille som visade sig ha jobbat på se&hör i 9 år och nu trixade med bingolotto. det var så jäkla trevligt att jag missade att telefonen ringde, och en timme senare funderade jag varför mina vänner inte kommit tillbaka än. en bra timme med en främling blev det iallafall!

the ark stod näst på tur, och detta spektakel/klädbytesregn skådades från förta parkett i öltältet. vi tyckte det var förträffligt kul och elakt när ola salo förklarade att de tagit in en stand in istället för leary som fått barn dagen innan med orden: ”man tager vad man haver”. den där killen måste känna sig uppskattad…

bright eyes avlyssnades från en gräsplätt under middagen, och någonstans mellan glasvegas och brandon flowers mötte jag upp med bästa casper, som jag träffade första gången när jag bodde i göteborg. han är den goa-gubbe-göteborgaren personifierad, alltid glad och charmig!
sist men inte minst var det dags för coldplay att inta stora scenen. matilda och jag tryckte oss fram till inre området för att iallafall få se en glimt av jordens hetaste man (efter sandy cohen, såklart). det var magiskt. trots att det var varmt som i en smedröv lyckades min kropp framkalla gåshud flertalet gånger, och maxat var det såklart under fix you. en mer episk filmlåt är svår att hitta. fler kameror och mobiler uppe på samma gång har jag nog inte sett sedan kent-turnén 05.

klockan halv två stängdes mina ögon för dagen när jag och matte somnade i samma säng. de tre övriga krigarna hade fortsatt ut på stan och dessutom träffat BB-peter för andra gången. jag kommer för evigt vara bitter för att jag missade min ultimata BBfavorit som jag spenderade så många kronor på från telefonräkningen när han var nominerad.
tusen tack för en stenskön dag: julia, sara, matilda, johan och filip!