för några månader sedan skrev jag detta inlägg och var lika glad som britney spears på lustgas. inatt är det lite ombytta roller, och jag har drabbats av panikångest. okej, överdrift. det är bara tråkigt att ligga sömnlös med febersvallningar såhär om nattetid.

vad som håller mig sömnlös #1: djurgården.
om man räknar sitt liv i säsonger har 11/12 varit ett bra år för boltens stats. i höstas började jag som skribent på hemsidan, och efter några veckor fick jag pressvärdinnejobbet. allt var frid och fröjd fram till det nalkades jul, för då kom darret på manschetten. spelet knackade samman, skriverierna började och hela djurgården blev som ett korthus framför carolas fläktar. igår åkte jag med till timrå för att intervjua, men i och med att timrås nu tandlösa målvakt stod i vägen blev det inget snack efteråt. hoppet är så gott som bortblåst, och det skär i hjärtat att se killarna såhär. människor som säger ”MEN DET ÄR JU BARA EN SPORT” har nog aldrig förstått sig på just sport. spelare, supportrar och alla som på något vis jobbar med djurgården har garanterat fått en twist i sitt liv de senaste månaderna, och detta är orsaken till mitt konstanta illamående.

vad som håller mig sömnlös #2: skolan.
jag har aldrig känt mig så mal place i hela mitt liv. när jag började på jouralistutbildningen var peppen hög, men det tog ungefär två veckor innan jag insåg att det inte skulle bli en dans på de omtalade rosorna. mitt problem är att jag inte kan sitta still, och att sveriges skolsystem är uppbyggt på ett sätt som är totalt värdelöst.

visst, min utbildning är teoretisk, men att den enbart skulle bestå av att läsa 2191 böcker var inte min förhoppning när jag ansökte. i min utopi betydde journalistutbildning att man åtminstone skulle få visa någon sorts kreativ ådra, men icke. det enda jag skrivit, förutom anteckningar på föreläsningarna, är tentor. inte en enda artikel, krönika eller ens notis har flödat genom min penna. NADA. att man dessutom ska sitta tyst som en mus och lyssna på en föreläsare som inte är född med retorikens gåva – det är det största problemet. delaktighet noll, kreativitet noll och stimulerande miljö noll. det må passa många, men inte mig.

kontentan av denna sömnlösa faktor: jag är inte jättesugen på att plugga vidare här. where to go? san diego? göteborg? kazakstan? plugga över huvud taget? lära sig spela fiol? jobba? så många möjligheter…

vad som håller mig sömnlös #3: rastlösheten.
när alla jobbar på sin beachbody som bäst sitter jag och trycker i mig nattamackor med oboypulver på. tanken var att det skulle bli som nutella, men icke. träningen har skitit sig rejält på senaste och jag är som en gravid dam: käkar allt som kommer i min väg. det är dags att skärpa till sig nu, känner jag. måste ju kunna visa mina foxy abs på stranden i sommar, och inte ha den där vadderingen framför. apatin har dock slagit till och det enda jag förmår mig själv att göra är att spela rumble på mobilen och titta på gamla avsnitt av one tree hill…

igår fick jag chansen att göra en favorit i repris, det vill säga ett en-bild-i-timmen-reportage för djurgården. här kommer hela alltet serverat på ett silverfat. enjoy!

09:00
Klockan har slagit nio, och laget är samlat i omklädningsrummet inför morgonvärmningen. Fredrik Claesson rullar runt på en orange stock och försöker väcka kroppen medan resten av laget tar till med hårdare medel: koffein.

10:00
Träningen är i full gång, och det är intressant att se hur det halvtaskiga morgonhumöret försvinner så fort spelarna tar första skären. Till och med Nichlas Falk har fattat klubban och går in i närkamper. Han hade utan tvekan varit den som fått flest tvåminutare om denna värmning varit en riktig match…

11:00
I samma veva som Timrå kliver på isen tar Kim Lennhammer och Tyler Plante en tripp till gymmet. Det tog inte många sekunder innan den charmiga nordamerikanen rullade upp tröjan, poserade med en vikt och utbrast: ”Hey, here’s your 11.00 picture!”

12:00
Omklädningsrummet prepareras just nu inför matchen, och här ser vi Johan Kellerstam lägga alla pinaler tillrätta. Han berättar att spelarna måste märka av skillnaden mellan vanlig träning och matchdag för att få de ultimata förutsättningarna.

Till vänster har vi en riktig odörspridare: skidskotorken. Varmluft lumpas in i de svettiga skridskorna, och ut kommer en doft som inte ens en mor kan älska.

13:00
Medan kundhockeyn pågår sätter eventgänget upp skyltar, banderoller och fixar iordning Hovet inför kvällen. Vår fagra eventansvariga Jenny Silfverstrand har full pejl på läget. Bland hennes viktiga papper finner vi allt från hur många liter kaffe som ska bryggas under kvällen, till vilken sekund knattarna ska skotta snö i powerbreaket. Allt måste klaffa minutiöst.

14:00
Med två timmar kvar till nedsläpp är det rusningstider i shoppen. Gunilla Järstrand och hennes kollegor sköter allt från biljettförsäljning till tröjprovningar, och ser till så kunderna får bästa möjliga service. Inte nog med att Gunsan håller koll på allt i shoppen, hon får dessutom agera extramorsa till Fimpen som ibland har huvudet under armen.

15:00
De första besökarna har hittat sina platser, och spelarna värmer upp med klassiskt bollspel i garaget. Tim Sandberg sparkade nyss en misslyckad tåfjutt och tvingades bestiga en container för att hitta den förlorade bollen. Samtidigt radar materialförvaltarna upp puckar i fina högar på sargkanten, och nu är allt redo för uppvärmning och nedsläpp.

16:00
Ögonblicket vi alla väntat på är här! Spelarna har precis åkt ut på isen och snart sätter första perioden igång. Håll era tummar, sjung högt eller gå ut och gå med hunden. Vad ni än har för lyckosamma ritualer – gör de nu!

17:00
Efter en mållös förstaperiod startade Timrå andra genom att näta bakom Gustaf Wesslau. Fem minuter senare kvitterade Jimmie Ölvestad, och såhär såg reaktionen ut på klacksektionen.

18:00
Vi är nu inne i mitten på sista perioden, och Djurgården minskade precis underläget genom Tim Eriksson. På bilden ser vi en mindre nöjd Challe Berglund gå genom spelarbåset.

note to alla som läser: försök inte instagramma och blogga från mobilen. det slukar batteri i samma takt som charlie runkle kommer. BUT STILL, när jag var hemma i skåne fick jag för mig att lämna både kamera och dator i stockholm, så här kommer den efterlängtade bildbomben.

1. nya lurar som höll mig sällskap på flyget. 2. morgonmysig bellsi med festliga polisonger. 3. päronglassgröna urbanears som kanske är det bästa jag köpt denna sida jul. 4. nyckeln till mitt hjärta.

5. roadtrippin’ with my mom genom ängelholm. 6. hälsa på stammodern som mått lite risigt på senaste. hon höll dock humöret uppe denna torsdag och gömde likör i pet-flaskor för att inte bli påkommen av hemtjänsten. 7. hennes pillerbox som ser värre ut än nicole richie’s. 8. fina mormodern och hennes färdmedel.

9. bra sak med att komma hem: kan äntligen köra bil igen. 10. bättre sak med att komma hem: mysa i badkaret med vatten vars temperatur är strax under kokpunkten. ser ni att jag har ett födelsemärke med formen av australien? 11. home is where your bathtub is. 12. i min mors tvättstuga finner vi ett solarium, vilket känns väldigt 80-tal. fantastiskt!

13. jag passade på att hälsa på min bästa vän kirk, och här poserar hon med familjens militärbil. 14. har du spillt på brallan eller är du bara glad att se mig? hehehehe… 15. skogspromenad med kax. 16. familjen andersson har ett väldigt spegligt badrum, och det tillhör traditionen att fota där.

17 + 18 + 19 + 20 = att fördriva tid i bilen med sin bästa kompanjon och skratta fram magrutor.

21. kvalitetshäng med greve von boltenstern och lillgreven. 22. every day is hockey day för denna donna. rögle tog emot timrå. 23. festlig kvällsmat och sedan vin med min alldeles egna hank moody. 24. hälsade på gamla arbetsplatsen och såg samtidigt djurgården kvittera till 2-2 på monitorn!

25. att få förbi helsingborgs rådhus och magnus stenbock-statyn var ungefär den kultur jag hann med på min skåneresa. 26. varm choklad och kaffe i en perfekt kombo. 27. ett litet fint paket från släkten. 28. dags att packa ihop alla pinaler för att åka tillbaka till stockholm igen. här ser vi ett boltenstern-svärd.

29. bra hårboll på fredagsmorgonen. 30. pannkaksbrunch med wenche. the last supper. 31. och där har vi henne, krågejäveln. saknar sönder av att bara se bilder på denna hysteriskt roliga människa. 32. farmor, 91 bast, bilade med oss till stockholm för att träffa en gammal väninna. här snackar vi krutkärring!

pucken har precis släppts här på hovet, vilket ger mig andrum. tänkte påminna er, mina fellow readers, att hänga med mig en dag på jobbet. jag kör en så kallad en bild i timmen, och klickar ni HÄR kan ni följa mitt uppdrag sedan 09.00 imorse. den senaste bilden var rätt härlig, så jag slänger upp den här med.

ps. har jag sagt att jag älskar mitt jobb?

;

historien utspelade sig på ett uteställe i stockholm. johanna och jag hade fotograferat JVM-killarna när de landade på arlanda, och sedan följt dem hela dagen genom kungsträdgården och sedan avslutat med match på hovet. efter lite vin hemma hos mig hamnade vi alltså på det här utestället, och det sjukaste skulle hända.

vi hamnade i en inhängnad del av stället, dansade fuldansen och var troligtvis de enda brudarna som inte var uppklädda till tänderna. när vi traskade bort mot baren kom en kille fram till mig och frågade om det var jag som hette isabel boltenstern.

sure thing, detta stämde. därefter kom ett gäng konstiga meningar ut ur herrens mun, och jag gapade som ett fån. han sa att han hade en försenad julklapp till mig, och håvade därefter upp ett litet paket ur fickan.

min reaktion var som sagt hakan-i-golvet-aktig. att bli bjuden på en shot händer väl då och då, men att en främling lagt ner jordens tid på att slå in ett paket till mig… det var allt bra snällt (och lite läskigt). han berättade att han läst på min blogg att jag önskat mig denna pryl i julklapp, och att han hade haft med sig paketet lite varstans där han trodde att han skulle springa på mig.

nåväl. mitt på stället stod jag alltså och öppnade en julklapp. vad som fanns i paketet ser ni på bilden: en harry-potter-nyckelring i lego. inte nog med att jag var glad, jag hamnade i någon sorts chockad-och-rädd-koma också. där stod jag mittemot en främling som hade rätt bra koll på mig, medan jag inte hade en aning om vem han var.

problemet: jag vet fortfarande inte vem han är. han uppgav ett fakenamn när jag frågade och jag har inte sett röken av honom sedan dess, men vem du än är: du gjorde min kväll förbaskat bra och jag använder nyckelringen flitigt! frisyren går att snurra så man kan välja om harry ska vara glad eller ledsen. fantastiskt!