projekt

50 dagar utan kläder

10 september 2016

när man läser rubriken kan man lätt tro att jag satsar på nudistkarriär, men så är inte fallet. för andra året i rad går jag istället in i ett litet vad med mig själv som innebär att jag inte får köpa nya kläder på 50 dagar. på förhand tror jag alltid att det ska bli outhärdligt, men redan efter en vecka inser jag att mina klädinköp oftast beror på följande faktorer:

a. att jag inte tvättat på länge och samtliga favoritplagg letat sig till botten av en överfylld tvättkorg.
b. att jag har exakt noll personlig stil vilket gör att jag typ vill FÖRNYA MIG SJÄLV. (detta leder till att man identitetskrisar och köper en chockrosa tröja som man sedan aldrig använder.)
c. att jag är uttråkad och av ren vana går i butiker.

förra året var siktet inställt på 30 dagar, men när jag sedan väl fick släppa loss shoppingjävulen inom mig gick jag i butiker och bara… tittade. jag ville inte ha någonting. förbannelsen a.k.a shoppingvanan var bruten, så jag fortsatte 20 dagar till. dessvärre är ens hjärna så förbaskat korkad att det är lika lätt att vänja sig vid att handla igen, och någon månad därpå köpte jag återigen 3 gråa tjocktröjor – identiska med de grå tjocktröjo r jag hade sedan tidigare.

men nog med självkritik, här kommer istället en hyllning till att jag går på rond två.

denna gång valde jag någon form av hardcore-variant. innan mina 50 dagar började rensade jag ut ALLT och satte upp en limit på att bara ha 50 plagg kvar. (OBS att träningskläder och underkläder inte räknas här.) vissa saker kan man slänga eller skänka på en gång, andra som man inte är redo att göra sig av med åker upp på vinden. denna rensning gjorde att jag insåg att jag hade: 8 svarta klänningar, 3 svarta byxdresser, 7 vita t-shirts (samma modell dessutom) och 8 svarta pennkjolar. vem ÄR jag egentligen? och VARFÖR köper jag plagg jag redan har? *existentiell ångest*

just det, sluta klanka ner på mig själv var det, ja.

efter rensningen hade jag mina 50 plagg, och var redo för 50 dagar. nu är det bara två dagar kvar innan jag är klar, och här kommer lite lärdomar jag fått.

bra saker med att inte köpa kläder på 50 dagar:
1. man inser snabbt att man inte behöver så många plagg. as a matter of fact: jag har inte ens använt alla 50.
2. har jag saknat något plagg jag la upp på vinden? givetvis inte.
3. jag gjorde en liten lyxfällan-uträkning på hur mycket pengar jag brukar lägga på kläder, och inser att jag under denna tid sparat ihop till en tur/retur till spanien.
4. det uppenbarar sig ganska fort vilka plagg man verkligen trivs i, och vilka man sparade för att ”det alltid är bra att ha en svart blus i garderoben”. blusen hänger kvar superorörd.
5. man märker vilka plagg man hade behövt som man faktiskt inte äger. dessa kan man leta efter när ens femtio dagar är över.
6. miljön kommer tacka en för att man någon gång i livet inte spär på all världens jäkla konsumtion.
7. trots att jag haft samma tjocktröja i ALLA sändningar, plus videoblogg och fotografering har ingen – INGEN – kommenterat detta faktum. lärdom: ingen bryr sig vad jag har på mig ändå.

gratroja

(bildbevis: åtta selfies i rad där jag, om jag, har tröja bär den grå. förutom en gång då jag tog en av de där H&M-tshirtarna för 49:90…)

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply