efter fyra timmars sömn (och en hel del tentaplugg) startade jag dagen med en grötfrukost och kaffe ur fuck-my-life-muggen. det var lite så det kändes. mitt livs första muntliga tenta skulle genomföras, och jag kände mig off-pist än anja pärson. med lite ny energi och efter en dans till hon kommer med solsken till mig var jag good to go.

tentan gick bra, tror jag. i tre timmar satt gruppen och diskuterade allt från politisk-ekonomiska kommersialiseringsteorier till populism, och när jag kom ut från salen skakade jag som ett asplöv av följande faktorer: hunger, trötthet, koffeinkick, nervositet och kyla.

nästa stopp blev hovet där jag parade ihop mig med mästerfotografen johanna, och intervjuade två djurgårdare över en lunch. fotograferingen gick strålande, och man vande sig vid den unkna hockeyhandskedoften rätt snabbt! för en halvtimme sedan kom jag hem, och då blev det dags för en väldigt sen lunch. typ en dinch, som i dinner+lunch. (åh, älskar att komma på egna ord!)

med harry rullandes i bakgrunden försöker jag nu tagga ner en smula. om två timmar är jag tillbaka i stan för eftertentaöl med mina sugarbabes från klassen. så, nu vet ni hur min dag sett ut. jag hoppas innerligt att ni tar in informationen och analyserar den grundligt för att senare kunna svara på min popquiz. näääääääää, förlåt. ville bara latcha till inlägget lite.

efter några veckor på min utbildning hamnade jag av ren slump i en helt fantastisk grupp. vi är sex tjejer och en stark man som får oss att stanna på mattan och inte prata om linda rosing, unga mödrar och fittkransar. (ja, detta är vad vi diskuterar lite då och då).

när vi satt och pluggade inför ett seminarium upptäckte vi en gemensam förkärlek för 90talsmusik. efter ett fåtal sekunder kom givetvis spice girls på tal, och alla paxade vars en spice. DET SJUKA: ingen ville ha samma. för er som inte förstår sensationen: det händer alltid att man tillslut bråkar och argumenterar om vem som är mest posh/ginger/sporty/baby/scary och det slutar alltid i tumult. i vår lilla grupp behövdes inte detta. alla var helt överens, och agnes axlade rollen som manager.

i lördags var det dags för los spice girls att laga mat och dricka vin i min lägenhet, och eftersom vi är fattiga studenter körde vi ihop en pastasallad i knytversion. agnes, som uppenbarligen har fler inkomster än CSN, tog med sig alla ingredienser till sangria och hackade loss.

efter att denna bild togs gick allt utför. vi skulle egentligen ut på krogen en sväng, men eftersom vi hade fullt upp med att skratta, sjunga, kolla salong betong och spice girls-filmen samt att dricka vin blev det bara inte av. klockan blev 12, vi tänkte: vi åker snart. klockan blev ett, vi tänkte: men bara liiiiiiite till. klockan blev tre, vi tänkte: ÄH, vi stannar här istället!

fina damer, tack för kvällen! jag säger som dileva: vi har bara varandra.

idag har det nalkats jul i boltens lya. kvällen har bestått av lussebullsbakning ackompanjerat av elvis julskiva, och jag har inget att klaga på. SNART ÄR DET JUL! (jag vet: jag kanske börjar lite för tidigt och är lite för uppspelt, men jag älskar julen lika mycket som jag älskar harry potter. and that’s a lot!)

idag har varit en konstig dag. jag svimmade i duschen, slog huvudet så blodet sipprade fram och sedan påbörjade jag en gråtsession som inte slutade på två timmar. allt var relativt lugnt egentligen, och det gjorde inte så fastligt ont, men när jag hörde mammas röst genom telefonen kom tårarna som fontänen vid sergels torg.

började sakna mamma. började sakna skåne&göteborg. började sakna fan ta mig hela världen. det blev så påtagligt att: ”hej, här sitter jag helt ensam i min lägenhet och blöder från hjärnkontoret men ingen kan plåstra om mig”.

efter HP & de vises sten kändes det bättre. nu ligger jag istället och oroar mig för sjuka saker, exempelvis:
1. tänk så dör jag i sömnen inatt utan att hinna säga hej då till familj och vänner (jag älskar er, utifall att)
2. tänk så börjar mitt huvud blöda inatt och jag vaknar i en pool av blod á la exorcisten.
3. tänk så tänker man så mycket att hjärnan helt plötsligt exploderar av överbelastning.

ungefär sådär jobbig är min hjärna inatt. skönt att veta att blodomloppet och tankeverksamheten fungerar iallafall.

- – -

jag har san diego-abstinens…

GOD MORGON! idag vaknade jag av att en liten pojke valde att hoppa jämfota i trapphuset vid sjusnåret, men lika glad för det är jag! scones har jag hunnit baka, och här sitter jag och läser DNsport samt lyssnar på anders jansson (hipphippsnubben) i P3. han är en av anledningarna att jag är stolt över var jag kommer ifrån.

anders jansson och johan glans,
skånes bästa män.

så KLICKA HÄR för att komma till det senaste besöket i morgonpasset i P3. den här mannen alltså… var får han allt ifrån? hans associationsbanor är helt wild and crazy!

idag börjar jag inte skolan förrän 14.30, och detta innebär att jag har en hel del tid över. och vad gör då för att slippa plugg? fotar dagens outfit. jävligt snygg sådan, dagen till ära. slut på info.