det här jäkla livet blir bara bättre och bättre! min internetfria vecka gick som smort, och så här i efterhand känns det som om man borde ta en powerbreak från cyberspace lite oftare. i lördags började jag mitt nya jobb på djurgården, och jag kommer skriva mer om det där i ett senare inlägg. vi kan säga att jag är en happy, happy girl with a happy, happy smile (som bubbles sjöng för några år sedan).

i helgen har pappa varit här och förgyllt livet en smula. förutom att han snarkar så väggarna brakar samman är han en fin man, den där daddy. restaurangbesök, storshopping och snickrande i lägenheten har vi hunnit med, plus vinkväll och hockeymatch. nu är det måndag igen, och jag har legat sömnlös sedan 05.45. min nya morgonritual har blivit nyhetsmorgon plus brakfrukost – gillas. idag smackade jag ihop minibaguetter i ugnen och yoghurtskål med flingor. lite te på det, sedan är man fit for fight.

denna vecka kommer bestå av två skoldagar, tre dagar på djurgården, en bortamatch mot linköping (halloj roadtrip) och tåröntgen. en liten inflyttningsfest ska vi hinna med också! loving life!

jag känner mig nykär. min elektroniska pojkvän har kommit tillbaka efter en veckas exil, och det är skönt att äntligen vara återförenade igen. första dagen var klurig som sören och så fort något roligt hände tänkte jag ”woho, detta måste jag blogga/twittra om”. det har varit en sjuk vecka på alla sätt och vis, så jag får väl sammanfatta den lite quickt.

först och främst: ett litet klargörande.
jag har inte varit stressad. jag har inte varit i närheten av att gå in i någon vägg. jag har inte mått kassler för fem öre. anledningen att jag tog denna internetbreak var för att bryta ett mönster som var totalt idiotiskt, nämligen att slösurfa på djävulens påfund: facebook. roten till all ondska (och alla dåliga betyg) kommer från den hemsida som – egentligen – är briljant. den är bara lite för briljant. man kan utan problem sitta och klicka sig in på gamla klasskompisars småsyskons pojkvänners kusiner och slösa timmar på denna meningslösa aktivitet.

sitter ni och kollar in era pojkvänners ex? kollar ni in snygga kompisar i bikini för att sedan känna er fläskiga och fula? klickar ni ofrivilligt er in på samma persons facebook 25 gånger per dag utan att ens reagera? går ni in på facebook på mobilen precis efter ni loggat ut från facebook på datorn? känner ni igen er? isåfall uppmanar jag till en facebookfri vecka.

nu till veckan: fy fan vilken frihet.
första två dagarna hann jag promenera totalt fem timmar runt djurgården, lyssna på musik och andas in en uns höst. får man träningsvärk av att vara ute och gå har man suttit still för länge… min kropp kände att den ville ta igen all förlorad sömn, och istället för att snitta 5 timmar per natt slog det över till 11. trots att jag sovit 9 timmar bestämde sig min kropp för att snooza 11 gånger innan jag slutligen stängde av larmet. fyra koppar kaffe har jag klunkat i mig dagligen, men har ändå behövt sova middag som en pensionär. fantastiskt!

jag har hunnit plugga, fika, intervjua brorsorna tjärnqvist i en timme, gjort en hemtenta, börjat mitt nya jobb som pressvärdinna hos djurgården, hållit min första presskonferens, haft nattgäst i form av kubista, spenderat helgen med min fina pappa, fixat klart det sista i lägenheten och fått godkänt på min första tenta… det är en hel del som hänt!

och så har jag hunnit fota.

”jag tror att ni förstår att en sån här nakenfisblogg måste hämta andan
och vila. den är ju jag. när jag är stark. när jag är svag. och ibland blir
nakenfisen älskar och ibland lommar hon tillbaka med svansen mellan
benen. så är det för oss alla. och jag tar hellre risken att visa mig som
jag är än lever mitt liv i nån jävla insvettad hockeyutrustning.”

den där mia skäringer vet vad hon pratar om. denna vecka behöver jag ta en paus från allt vad internet heter. facebook, twitter och bloggen får läggas på is ett tag, för i veckan ska jag leva som en normal människa. inte dokumentera varje steg, timme och fis jag lägger av. denna vecka måste jag fokusera på andra grejor; mitt nya jobb, skolan och träningen. det ska bli förbannat skönt.

jag kommer snart tillbaka. måste bara upptäcka hur det känns att sova mer än 5 timmar per natt.

0h 02min – sådär ja, sol och fyra grader är helt ultimat. jag har sån sjuk energi att jag flyger fram i mina pegasusdojor. pulsklockan är på, och höstmusiken rullar i öronen.

0h 15min – tack buddha för karta i mobilen. nu powerwalkar jag förbi kaknästornet och hela fältet är full av hundar. tre collies får mig att vilja se barfilmer med dubbade djur. typ babe.

0h 34min – att se medelålders män springa förbi i trikåer är bara läskigt. man kan se varenda kontur, hur allt ligger och studsar med i löpsteget.

0h 36min – okej, det var ännu mer läskigt med medelåldersmän i trikåer där man inte kan urskilja ens en utbuktning.

0h 45min – han där framme ser ut som min styvfarbror…

0h 46min – OCH DET ÄR MIN STYVFARBROR! shit pommes med bea, jag trodde stockholm var en stor stad, men ändå lyckas jag springa in i en stockholmare jag känner (av 10 möjliga).

0h 55min – studsar fortfarande som på moln, och rusar förbi alla stelopererade pensionärer. kan säga att jag sänker medelåldern på djurgården idag. ser i skuggan att jag fortfarande går som en gymnast på speed: traskar med bestämda steg, handleden först och långfingret inåt. och signaturen: en hästsvans som svänger från sida till sida.

1h 14min – går förbi ett ungt par som står och tittar på svanarna, varpå tjejen frågar killen ”älskling, är det där svanar?”. nej, det är flytande gaseller, godbit…

1h 20min – alla hus här ser ut som villa villerkulla. vilken idyll! här skulle man bo, och ha sin egna brygga och flotta trädgård. det enda som kan störa husfriden en aning är alla turister som hänger på staketet och glor in.

1h 35min – mina stortår dödar mig. jag har nageltrång. mitt huvud snurrar. ska jag ta en paus? HELL NO!

1h 53min – äntligen framme vid min port. nu ska jag duscha, bädda ner mig i soffan och skypa med bästa killen i 3 timmar. detta borde jag göra varje söndag…

ikväll har jag (åter igen) gett stockholms uteliv mitt lilla minihjärta utan att få speciellt mycket tillbaka. klassen samlades för en pubkväll, men efter en halv öl hade halva gänget åkt hem med motivationen ”jag har inga pengar”. stanna hemma eller prioritera om. vid ett-snåret kilade den toppade truppen vidare och jag kan på rak arm säga att jag hittat en citatspruta utan dess like. elizabeth, min kära klasskamrat, slängde under två minuter ur sig bland annat:

1. ”det är en väldigt fin gräns mellan söderkillar och hemlösa”
2. ”jag hade behövt google translate på dig alltså…”

jag kan inte annat än att hålla med på båda punkterna.

★ ★ ★

utelivet här passar mig fortfarande inte, och det känns som ett dåligt break up. jag vill liksom förklara för alla nattklubbar att ”det är inte dig det är fel på, det är mig”. anledningen att jag älskar att traska in på mogwai hemma i helltown är att man alltid känner någon. det är underbart att kunna gå ut själv, och hitta antingen tjejerna, brorsans killgäng eller gamla klasskompisar. man är aldrig ensam. här är det en annan femma. jag vill inte släppa nya människor nära inpå. jag kör min gamla princip – en armlängds avstånd. och att en shot kostar 98 kronor är bara oförskämt.

★ ★ ★

★ ★ ★

annars har jag ingen hemlängtan. på vardagarna har jag fullt upp med att skriva artiklar, plugga, gå på seminarium eller slita på intersport. så fort jag får en ledig stund blir jag rastlös, och det kliar innanför skinnet. behöver något. (observera, inga droger eller andra olagligheter.)

nu är klockan 02:36 och jag har duschat efter ett krogbesök. jag blev tidig, för det känns som om jag inte har något att hämta där längre. från och med nu ska jag istället anordna filmkvällar, spelkvällar och tekvällar för att höja höstmysfaktorn en smula.

★ ★ ★

imorgon är jag ledig hela dagen.
hur ska detta gå?