det har gått några timmar sedan jag publicerade helvete-inlägget, och jag tänkte nu skicka ut ett kollektivt tack till alla fina människor som hört av sig. sms, twitter och kommentarer här på bloggen gav mig hopp om mänskligheten. tusen tack till er. såhär i efterhand är jag riktigt glad att jag för första gången någonsin skrivit om vad som hände.

tja, varför bryta ett vinnande koncept? här har vi mig igen. det är så fantastiskt att ha en egen blogg, och kunna styra och ställa lite som man själv vill. något annat jag kan styra: HELA LIVET. såhär förträfflig kommer min vecka vara.

måndag: för att starta veckan på bästa möjliga sätt tänkte jag springa till gymmet på morgonen, duscha extra länge och spendera ca 30 minuter i bastun. efter detta: upp på djurgårdskontoret och brainstorma lite idéer med herrarna! när klockan slår 13.00 går jag på föreläsning med mina förträffliga damer, och 16.30 åker jag till gym nummer två för ett shape-pass. vad det är har jag ingen aning om, men ibland gäller det att vara lite experimentell. på kvällskvisten vill jag gå på bio, så nu gäller det bara att ragga upp en vän så jag slipper sitta och lufthångla i biomörkret.

tisdag: vid lunchtid ska jag köra årets första bodypump-pass och jag bara ÄLSKAR att slita ut musklerna tills man skakar. jag brukar alltid tänka att jag är lisbeth salander när jag styrketränar för att orka det där lilla extra. på kvällen kommer elitseriens roligaste målvaktspar till stockholm, och jag ska hålla i presskonferensen efter matchen mellan timrå och djurgården.

onsdag: det enda jag har planerat är två timmars skolgång, så om någon vill umgås med mig i några timmar är det helt okej! annars: fotografera eller kanske spela in en videoblogg så mina nära och kära kan skratta lite åt mig.

torsdag: nästa shape-pass äger rum, och givetvis är jag där. efter träningen vankas det roadtrip med webbgänget, och allsång är en given komponent i dessa resor. denna gång åker vi till linköping och någon liten artikel kommer säkert upp efteråt.

fredag: ÄNTLIGEN FREDAG! detta är dagen jag väntar på med spänning. vid lunchtid blir det ett corepass, och sedan hämtar jag julia på centralstationen. skånes skönsjungande sötnos (säg det snabbt tre gånger) kommer upp och bor med mig hela helgen, och första punkten på vår att-göra-lista blir en sväng till systembolaget. vid åttasnåret plingar det på min dörr, och 11 andra förträffliga tjejer kommer hit för att förfesta. jag älskar att kombinera människor från alla möjliga hörn, så det blir både skåningar, JMK-are och fotografer som blandas med poeter, foxy donnor och intersportare. perfekt kväll, är min gissning!

i väntan på mitt lördagssällskap sitter jag här och maler igenom för många one tree hill-avsnitt för mitt eget bästa. man blir alltid lite lummig i hjärtat, och när de säger citat som…

”i could have held you in my arms forever, and it still wouldn’t be long enough”

…vill man ju bara gråta ut mot någons axel. but oh well, här sitter jag själv med ett glas vin. the story of my life. (obs, detta är ett skämt.) måste nu för tiden annonsera ut när jag skämtar eftersom det inte riktigt framgår. inga alkoholproblem i mini-boltens crib, inte.

/ / /

på senaste har jag börjat sakna gymnastiken och dansen så fasligt mycket. jag kan inte med ord beskriva kickarna man får av att rotera upp-och-ner, böja ryggen lite övernaturligt eller känna sig fjäderlätt i en spagathandvolt. gymmet har besökts rätt flitigt denna vecka, men att sitta och plöja en maskin i en sal full av irriterande människor som smsar är inte det samma som att gympa. att lukta på svettigt tumblinggolv, ha en trupp och rotera är fan ta mig magiskt. det tragiska i historien är väl att jag inser detta 6 år för sent och helt enkelt får nöja mig med bakåtbryggor och handvolter i parken på väg till skolan.

om någon har en tom gympahall som de vill ge mig en nyckel till – give me a call!

/ / /

här kommer en trevlig konversation som idag utspelade sig på gröna linjen mot hässelby strand. en man (ca 70) satt på sätet mittemot mig när en kvinna (ca 60) kom på och fick inta ståplats i den fulla vagnen.

han: vill du sitta?
hon: *skakar på huvudet*
han: vill du ligga då?

förlåt, men måste bara: HAHAHAHAHAHAHAHAHA!

/ / /

min inspiration är just nu nere på botten av marianergraven och simmar, så har ni något kul att dela med er av får ni gärna kommentera. ett skämt, en trevlig tunnelbaneanekdot eller en fin låt. något jag kan skriva om, en fotoidé eller en piffig blogg. vad som helst, vänner!

när man går från en ensam 30kvadratare till familjens villa finns det mycket man helt plötsligt uppskattar, som man tidigare tagit för givet. här listar jag de fem absolut bästa sakerna med att komma hem till päronen.

1) att bli bortskämd till max
att tvätta är ett projekt som kräver att man har en helt ledig dag, och att man dessutom måste planera eventet sisådär en vecka i förväg för att inte mista sin tvättid. när man kommer hem till mamma är det andra bullar, och hon frågar dagligen om jag har någon tvätt hon kan ta hand om. hon stryker tillomed mina trosor, och DET är höjden av lyx. man blir skjutsad till stan, får välja mat och inte ens handdiska behöver man göra eftersom diskmaskin finns. en nytankad bil får jag låna av pappa som dessutom bäddat rent inför min ankomst, och vin finns alltid att ta i kylen. jag känner mig som en av ungarna i my supersweet 16, som ni hör.

2) man kan gympa inomhus
i min lilla lya har jag rätt taskigt med utrymme, men här hemma kan man köra ett helt fristående i vardagsrummet. när jag ska ut och hämta något i köket kan jag hjula dit, när jag ska gå mot soffan passar jag på att göra en handvolt, och i varje rum finns utrymme för piruetter. mitt gamla gymnastikhjärta gillar’t!

3) man kan ställa till med oljud utan att någon hör i andra änden av huset
i stockholm vaknar jag varje dag klockan 07.30 när en liten unge skriker lite tourettesliknande ord i trapphuset på väg till skolan, men här i cribbet sover jag så långt ifrån alla andra att jag inte ens hör när de tömmer diskmaskinen eller dammsuger på en annan våning. likväl kan jag skriksjunga adele-låtar på mitt rum mitt i natten utan att någon störs!

4) det där med att mörklägga
i stockholmslägenheten är det rätt mörkt, vilket är fantastiskt när man inte har någon tid att stiga upp på morgonen. här i huset är det ännu bättre eftersom jag har mitt rum i källaren, vilket innebär att det är kolsvart dygnet runt. hade inte mobilen tjutit klockan 08.12 av sms hade jag troligtvis hamnat på dygnsrytm á la san diego.

5) att man kan släppa allt normalt ansvar
måste jag handla idag? var det inte längesedan jag rensade avloppet i duschen? har jag betalt elen denna månad? OH WELL, är man hemma hos föräldrarna behöver man inte oroa sig för sådant! uppe i lägenheten ekar mitt kylskåp tomt väldigt ofta, och när jag lämnade för snart en vecka sedan hade jag fem grejor kvar på hyllorna: vin, sweet chili-sås, ketchup, gammal yoghurt och keso. det är liksom vad jag lever på. här hos föräldrarna öppnar man himlens port (a.k.a kylskåpsdörren) och finner allt från färdiga köttbullar till fem olika sorters yoghurt. allt bara existerar någon timme efter att man kladdat ner vad man vill ha på en shoppinglista. it’s like magic, harry!

…de som faktiskt förstår min dialekt, intersports egna skellefteåtrupp, dig jag sträckskypat med i 8 timmar, tvåbarnsmammor som avslutar skolmail med ”sug och svälj – trevlig hälj”, de som svingat kettlebells med mig bakom kassadisken, suspensoarbärare, de som gav mig en harry-potter-stav i julklapp, de som kommenterar bloggen då och då, lammkött, överjävligt snygga tatuerare, BB-mystjejerna, kubbmästarna, de som är kära i berg, de som gjorde min sommar till den bästa någonsin, J12, de som älskar harry potter nästan lika mycket som jag, grabbarna på kontoret, de som dansat wild and crazy med mig, middagsgäster, de som sprätter 9000 på julfesten, johan glans-lovers, de som personifierar uttrycket ”mycket snack och lite verkstad”, wordfeudutmanare, de som älskar 90-talsmusik, göteborgare, de som hellre filmmyser än råfestar på onsdagskvällarna, de som gör det motsatta, twitterpoetbrudar, de som liksom jag undrar hur den rullstolsburna tjejen i fucking åmål lyckas ringa på dörrklockan, de som färgdefinierar morgonhimlar med mig, fotografer, de som påstår att de är vassare än mig på mario kart men ändå inte vågar utmana på riktigt, resesällskap, de som sovit fulla i bilen med mig efter en utgång, de som sjungit allsång med mig på väg till djurgårdens bortamatcher, diktare med järvsöanknytning, de som spenderar 1/4 av året utomlands, surfare, abercrombie-doftande killar, de som delar ut pussar i pannan, glöggälskare, gamla vänner, nya vänner, ovänner, de som kallar sina fem hårstrån på överläppen för mustasch, snusare, de som raggar med potter-citat på krogen, gamla historielärare, nästan-grannar med världens största hjärta, de som passar förträffligt bra i snagg, de som shottat ur riddarkoppen, de som skriksjungit ”jag är en vampyr” med mig sena nätter, och allt annat lösaktigt patrask. ni är fina, och tack för att ni förgyller mina dagar! god jul!