VIDEOBLOGGAR

UTBRÄNDHET

JOBB

dagar i klockslag OS i Sydkorea 2018

108 OS-intervjuer på Kreta

17 maj 2017

Ett av de roligaste och mest inspirerande jobbveckorna börjar närma sig sitt slut, och jag inser att jag inte ens nämnt att den börjat! Jag befinner mig på Kreta med Svenska Olympiska Kommittén, och 107 OS-intervjuer är gjorda på fyra dagar. Hjärnan är sprängfylld av intryck, och peppen inför Sydkorea 2018 har hoppat upp ett rejält antal pinnhål de senaste dagarna. Såhär har livet sett ut senaste 100 timmarna!

FREDAG 04.10 / 05.30
isabel-boltenstern-os-kreta-1

Likt en småbarnsförälder vaknade jag av ett högt ljud vid fyra-snåret. Efter en soluppgångsfärd till Arlanda mötte jag upp med mina kolleger, och jag hade redan på förhand fått höra att vi ”hade lite extrabagage att checka in”. Min naiva tanke var att en kanske skulle få ansvara för en extralåda med sladdar eller så, men tydligen hade vi 47 fullproppade väskor med utrustning. Efter smärre kaos i incheckningen löste sig allt strålande, och alla 540 kilo teknik kom på planet till Kreta.

FREDAG 16.10 / 19.30
isabel-boltenstern-os-kreta-2

Såhär fint har vi fått förmånen att bo! Heja Kreta! Första dagen var inget jobb inplanerat, så vi packade upp väskorna, gick på informationsmöte och kollade området. Därefter snörde vi på träningsskorna för att inta gymmet. Vi såg vår chans att få träna utan att proffsen närvarade, nämligen… Uppslutningen var total på vår 15-minuters-cirkel. En AMRAP med utfallssteg, squats, burpees, armhävningar och triceps-övning kokade jag ihop till mina kollegor, som fortfarande klagar på träningsvärk. SUCCÉ!

LÖRDAG 10.00
isabel-boltenstern-os-kreta-3

Lördagen startade med minion-möte! Ungefär 200 aktiva, ledare och förbundspersoner intog stolarna i konferenssalen, och därefter fick vi en tvåtimmarsdragning med tema Sydkorea.

LÖRDAG 12.20 isabel-boltenstern-os-kreta-4

Därefter var det dags för inspelning! Fotograf-Victor testade snurrplattan i första studion, och för er som tycker att bakgrunden är skränig och inte så tittarvänlig kan jag komma med några lugnande ord. Greenscreen används för att lättare maska ut personerna, så en kan välja valfri bakgrund. Vi kan alltså sätta Victor snurrandes på en jordglob mitt i rymden, om vi vill.

I andra studion satt jag och gjorde 7-mintuers-intervjuer med alla aktiva. Som förstafråga fick samtliga svara på hur de började med sin sport, och redan efter första blockets 13 intervjuer var jag glittrig i ögonen av alla historier. Alpingänget var först ut!

LÖRDAG 16.30
isabel-boltenstern-os-kreta-5

Blir avundsjuk på mig själv när jag ser den här bilden? Första dagen var den mest avslappnade på hela veckan, så på eftermiddagen hann jag få någon halvtimme sol på studions altan. Tänk att bo i ett varmt land året om? Och avsluta varje jobbdag på en altan med sin dator? AH!

SÖNDAG 08.30 / 20.00
isabel-boltenstern-os-kreta-6

Söndagen var BRUTAL jobbmässigt! 08.30 drog vi igång med första intervjun, och därefter gjorde vi 33 stycken på raken. 33 x 7 minuter, plus lite välkomnande och instruktioner, resulterade alltså i 4 timmar och 15 minuter. Jag var ganska imponerad av mig själv att jag kunde hålla humöret och energin uppe så länge utan att vika en tum. Superspännande att få se och höra skillnaden mellan de olika idrotterna! Can’t wait till februari 2018 när ni ska få se vad vi kokat ihop.

Efter en snabblunch och två timmar av föreläsning gick vi in i studion igen – och smällde till med 17 nya intervjuer. Eftersom ACn brummade var den tvungen att vara avstängd, så fukten och svetten var ganska påtaglig i rum 114. Till sist var jag så förbannat trött på mig själv när jag inledde varje intervju med att skaka någon i hand följt av ”välkommen in i värmen, hehehe”. Pappaskämt on fleek.

Sista bilden är tagen när vi precis var klara med arbetsdagen – en filosofisk fotograf-Jocke vid poolen.

MÅNDAG 16.30
isabel-boltenstern-os-kreta-7

Istället för ännu en greenscreen-bild för att beskriva förmiddagpassets 13 intervjuer får ni en träningsbild! Efter lunch hade vi nämligen några timmars break innan nästa intervjublock, och då stod träning på schemat. Jag fick sätta ihop en liten cirkel till kollegiala samfundet, och boxjump, strikta pressar, armhävningar och knäböj stod på schemat. Sedan lade killarna in bicepscurl också för… det är tydligen en viktig övning i deras liv. Det är helt ljuvligt att träna ute i 30-gradig värme? Man blir så mjuk och fin i filéerna!

Eftermiddagen bjöd på 24 intervjuer – damkronorna var sist ut på snabbstationen!

TISDAG 09.30 / 12.30
isabel-boltenstern-os-kreta-8

Under tisdagen byttes kortintervjuer mot långintervjuer, och jag fick 30 minuter med bland annat Maria Pietilä-Holmner på förmiddagen. EXTREMT trevlig människa med otrolig karisma! Vid lunchsnåret släpptes jag ut som sälunge på fri lek, och satt vid poolkanten med en kopp iskaffe.

TISDAG 18.30
isabel-boltenstern-os-kreta-10

I väntan på sista intervjun fick det bli en liten stretch, vilket foto-Emil dokumenterade.

TISDAG 21.00
isabel-boltenstern-os-kreta-11

Sista intervjun var med den här killen, Jesper Tjäder, som jag blev så förbaskat imponerad över. Kvällen innan gjorde jag lite research, vilket slutade med att jag antagligen kollat igenom alla hans YouTube-klipp. Efter intervjun körde han en Anja på snurrplattan, som fick sätta punkt för dagen – och totalt 108 intervjuer!

 

video

VEM KÄNNER MIG BÄST?

15 maj 2017

Det är måndag, vilket betyder en ny video! Denna vecka har Alexander och Wenche fått tävla i vem som känner mig bäst – bästa vän eller pojkvän. Tydligen fick vi alla reda på mer än vi önskat!

video

Sommarfilmen 2016

11 maj 2017

Efter många månaders väntan är den äntligen här – sommarfilmen 2016! Varje år gör jag en sommarfilm för att minnas de härliga dagarna mellan hagelstormarna, och årets film innehåller ohälsosamt mycket beerpong-spelande samt dykande i pooler. I skrivande stund snöar det lätt över Stockholm, trots att det är maj, och då kan det vara härligt att påminnas om vad som komma skall inom några veckor.

Without further due – här är sommarfilmen 2016!

utbrändhetsdagbok

Negativa j*vla hjärna

10 maj 2017

Utan att veta varför har jag de senaste dagarna varit så förbaskat negativ. Trött, grinig och… negativ. Det har känts som att huden är för trång för min kropp, att det liksom kliar och skaver. Som ett barn i kollektivtrafiken med tre tighta overaller som inte går att slita av.

Och på tal om att slita: när jag är på detta humör tenderar jag att klösa sönder min hårbotten. Där är vi nu.

Att jag inte alltid är en solstråle är en sak, det är väl ingen, men jag blir tokig när det går ut över mina vänner. Jag kommer sent, skrattar halvhjärtat åt skämt och SKÄMS fan över hur dålig vän jag är just nu. Avslutar konversationer lite för snabbt, ställer in, svarar inte på meddelanden… Jag har ingen ork. Ingen gnista. Försöker samla kraft, göra blicken piggare och rösten mer alert, men det tar bara några sekunder innan jag faller tillbaka i halv-dvalan.

Saker jag blir trött på:
(the not-so-very-complete list)

Mig själv. Mitt humör. Att jag har tusen idéer men inte får något gjort. Att min stubin är kortare än klänningarna jag bar som 18-åring. Att jag inte kan suck it up som alla andra verkar kunna. Folk som inte förstår skämt på Twitter. Att detta garanterat är PMS. Att PMS finns. Att min hy är helt j*vla katastrofal. Att jag svär för mycket. Att jag känner precis som jag gjorde HÄR men ändå inte kan navigera i känslodjungeln. Att nya säsongen av Prison Break är totalt värdelös. Att jag inte kan vara ens LITE stolt över mig själv, någon endaste gång.

Det var nog allt för nu. God natt.

Q&A

Frågestund del tre

9 maj 2017

Frågestundens tredje och sista del är en blandad kompott! Tatueringar, träning och hur jag träffade Alex, bland annat.

Har noterat att på dina bilder och vissa filmer så ser det ut som att du har en tatuering på fingret? Vad står det eller är det?
Korrektum! På vänster långfinger står det lilu som är min fina vän Linns smeknamn. På höger långfinger står det kirk, som symboliserar Wenche. När vi var i USA ihop sjöng vi captain kirk is climbing a mountain cirka fem tusen gånger per dag, därav ”smeknamnet”.

Vilket är mitt favoritresmål?
Enda sedan jag besökte San Diego första gången 2010 har jag varit helt såld. Det är en storstad med underbar hamn, fina hiking-trails, trevligt folk och strålande väder. Wenche och jag var där i fem veckor på semester, och bodde då hos hennes syster i norra San Diego, i Pacific Beach. Gudabenådat ställe med fantastisk atmosfär! Och så kan man ju inte tycka illa om ett ställe som har perfekt mogen avokado och mango för fem kronor styck.

Förra sommaren passade Alex, Simon, Api och jag på att bila ner dit från Los Angeles, och då hajkade vi. HÄR kan ni läsa mer om det.

Jag undrar hur du var som tonåring?
Jisses, det har verkligen svängt från år till år. Som liten var jag en kaxig unge som alltid gick barfota och aldrig kunde sitta still. Glömde kläder, nycklar och tider exakt hela tiden. I högstadiet var jag först hiphoppare (LOL) i någon månad, innan jag gick in stenhårt på poppar-looken. Korpsvart hår med schackrutiga kläder, Broder Daniel på MP3-spelaren och halvmögliga festivalarmband på handleden. Trots detta umgicks jag med allt och alla, hade kompisar i alla skolans grupperingar och var som en limfunktion däremellan.

När jag slutade på gymnastik i (typ) åttan gick jag över till datorspelandet och ägnade otaliga timmar framför skärmen. Gick mer mot emo-hållet (men det fick man ju inte säga, då var man inte emo nog). Ska göra en video där jag rotar fram en massa bilder – det kommer bli en fröjd för er och några plågsamma minuter för mig.

Jag undrar hur många gånger i veckan du tränar och hur du tänker för att hålla dig i form?
Hur ofta jag tränar skiftar ganska rejält. Det beror på hur mycket annat som händer i livet just den perioden. Ibland 0 gånger i veckan, och andra 4 gånger i veckan. Dock tränar inte längre för att ”hålla mig i form”, vilket är en stor befrielse. Tidigare har jag sett träningen som ett förbannat måste, men på senare har det snarare varit en umgängesform jag längtar efter. På så sätt är träningen numer något roligt att se fram emot, snarare än en kravfylld punkt på att-göra-listan. Och det är jag glad för, även om det inte är så simpelt som att bara ”tänka om”.

isabel-boltenstern-workout

Hur och när träffades du och Alexander?
HAHA, jag hittade honom på Instagram, och med fyra glas cava i kroppen likeade jag två bilder och började följa honom. Vanligtvis försvinner dessa små raggningsförsök ganska snabbt i flödet, men timingen var tydligen perfekt. Han såg, klickade sig in på min Instagram och skrev ett meddelande. Därefter chattade vi ett tag, sedan kom hem till mig på middag!

Vad ser du mest fram emot 2017?
Oj, vilken svår fråga… Jag tror jag ser fram emot att få struktur på saker och ting. Ge tid åt blogg, videobloggandet och alla förberedelser inför OS. Kan inte begripa att det är mindre än ett år tills vi står där i Sydkorea och följer svenska medaljhopp?! *pirr*

LÄS ÄVEN:
Frågestund del ett – utmattning
Frågestund del två – foto/video