(8 augusti, 2010)

stockholm dag 1

i gryningen hoppade jag i ett par riktiga sommarkläder för att bege mig mot tåget. sara hade lovat ”strålande sol hela helgen” och dum som jag var dubbelkollade jag inte med alla 24 vädersidor på min dator. tio minuter senare tog jag skydd från megaregnet under en planta och kände mig som teskedsgumman. väl på tåget kände jag av mina små paper-cuts som jag samlat på mig på jobbet. det värsta hade startat camp under pekfingernageln, och samma kväll käkade jag popcorn. med salt på. det sved i tre dagar kan jag lova.

solen sken som utlovat i huvudstaden och efter en snabb lunch handlade jag en söt liten klänning. sara och jag vandrade på fina kullerstensgator, förbannade oss över gubbasvett och planerade inför kvällens stora äventyr.

solmannen underhöll vår tunnelbanetrip, hahaha. jag blir så glad i hjärtat av denna bild! tänk att springa runt i en heltäckande soldräkt av tight slisktyg hela dagarna? PARTY!

sara hittade en fantastisk badmössa. fanns även som smält glasstrut.

på hemvägen provsmakade vi kokoschoklad, men det var tyvärr ingen höjdare. den hade en funky diskmedelsarom som inte passade oss i smaken.

eftersom vi skulle på inflyttningsfest på kvällen slog vi in otroligt fina paket. en kvällsmatsstund senare blev det fixifixi och darridarri.

här är två av darjas bilder från aftonen! himla fin tjej, den där ryssen :* förfesten var kanoners, och de bästa av de bästa var där. det var som en peace-and-love-reunion fast denna gången utan att honken färgade håret i glittriga tights. berns bjöd på en helfin utekväll, och kändisspottingen har jag redan berättat om. ah, fin förstadag!


(7 augusti, 2010)

sthlm är kalas

igår hade vi så fruktansvärt kul på årets bästa förfest, och utgången var inte heller mycket att klaga på. jon och honken hade en skrivmaskin i hallen som man kunde skriva fina små meddelanden på. alla gamla festivalkompisar var där och stämningen var tiptop. åh, stockholm är så fint! människorna här är verkligen speciella (på gott och ont) och fanken vad jag hade trivts i den här staden. inom loppet av 30 sekunder fick vi syn på big-brother-anton, rebecca simonsson OCH fröken anna hibbs. b-kändisarnas afton var det, minsann. efter tjötande med norrläningar med härlig självdistans blev det japanmix och hemfärd. slut som artister somnade vi vid halv-5-snåret och vaknade vid lunch. nu har vi krängt världens största frukost och kollar på harry potter. dumbledore dog precis. det gjorde lite ont i hjärtat. nu ska vi åka på shoppingtur och sedan käka på TGI fridays, aaah! det ska bli så jäkla fint. jag trivs så bra här. som fisken i vasken.


(6 augusti, 2010)

freitag

just nu äter jag muffins på världens bästa förfest någonstans i stockholm. det ryktas om att natten kommer fortsätta mot berns och sedan… jag vet inte. allt är så jäkla perfekt iallafall. nämnde jag att det finns muffins?!


(5 augusti, 2010)

american

jag är hemma från en hektisk arbetsdag som blev rätt.. otippad. i 40 minuter låg hela kassasystemet nere och ingen kunde genomföra något köp, vilket ledde till tjugo meter långa köer, godisutdelning och bryska kunder. som tur var hade jag en söt liten tant först i min kassa, så vi diskuterade livet och åt ROLLO-kola tillsammans. det finns så många fina människor på mitt jobb, kan jag säga.

nu har sverige powerplay. jag har köpt sverige-finland-matchen över datorn och spanar nu in de blågula killarna. jag har inte ens listat ut om peter är med eller inte. 90-talet ringde och ville ha tillbaka din dåliga videokvalité, förstår ni…

imorgon bitti beger jag mig till stockholm likt planerat, och på söndag tar jag samma tåg som peter mot bästkusten igen. fredagkvällen kommer bestå av shopping, mysande med sara och darja, fika och inflyttningsfest för finaste honken. ni kommer bli uppdaterade, det kan jag lova.

jag måste bara vräka ur mig hur mycket jag saknar stockholm. det är nästan 2 år sedan jag var där sist, och då var det kollektivet och red hot chili peppers på tapeten. jag hatälskar verkligen att åka tunnelbana. det är mysigt, går snabbt och man ser alltid en hel del luriga filurer där, MEN. ett stort MEN är att skaparna till beck-filmerna gör det så jäkla läskigt. efter att ha sett filmen där ungar gömmer sig i tunnlarna och köttar sönder människor med stora macheter är man inte riktigt sugen på att ta sista nattvagnen.

tjahej!


(5 augusti, 2010)

projektarbetet för sista gången

en kär kommenterare efterlysta alla bilder i mitt projektarbete, så här kommer de. vissa ser förjävliga ut, och andra är helt okej, men så är det väl alltid. jag tycker det var rätt bra presterat på en dryg vecka med stressen surrandes över skallen iallafall. 15 bilder blev det, here they come.


(5 augusti, 2010)

min vän linn

såhär såg jag och linn ut när vi bestämde oss för att bli jäkligt bra vänner. egentligen var det inte så det riktigt gick till, för linn har nu i efterhand berättat att hon hatade mig en smula i början av ettan på gymnasiet. antagligen var vi ”för lika” för att vi skulle gå ihop, men vi är nog ett levande exempel på att great minds think alike och att man inte behöver kompletera varandra för att funka. linn och jag har nämligen aldrig bråkat under våra 4 år tillsammans, och bara det kräver en maximal applåd.

när vi blev vänner var båda i förhållandekriser. jag gjorde precis slut med min barndomskärlek sedan 10 år tillbaka, och linn skulle påbörja något som kom att bli skånes mest omtalade förhållande. allt snack fick oss att bli astighta. linn försökte dock para ihop mig med en hel del skräniga killar; surfare, gymnaster, gitarrspelare och knarkare. inget bet. istället dränkte jag mina sorger på världens bästa tegan-and-sara-konstert som var full av danska lesbianer. och vem stod vid min sida? linn.

när vi gick ut tvåan hade vi vår peak-kväll. trosor(?) på huvudet, flygande klänningar på lampor med random armar, svingande ut takluckan på en BMW X6, lögner om att en kock var vår storebror, bodyboarding på kullersten… ja, så fint det var. efter den kvällen har vi bara haft fantastiska festkvällar tillsammans där vi dansat med killar i permobil, fotats med henke lundqvist och levt loppan. varje kväll blir kalas med linkan!

våra vägar skildes i mitten av gymnasiet eftersom min kära vän inte orkade pendla som en dåre längre. hon fick gå upp i gryningen för att hinna ta sig till skolan, vilket var en 2-timmars-process. har man sedan en kropp som totalvägrar, en skola som är oförstående och en finfin pojke som lockar på båstads kommunala förstår jag också att man lämnar paradiset campeon. det skar lite i hjärtat, och jag kände mig så fruktansvärt ensam när hon tömde sitt skåp. jag trodde nästan det var slutet på en finfin vänskap, men vi klarade oss igenom alla hinder tack vare våra mästarhjärnor. vill man, så går det.

linns humor är det dock inget fel på. när hon kom hem från sin jordenrunt-resa och vi inte hade setts på ett halvår trodde jag hon skulle ge mig någon liten buddhastaty eller typ en blomma, men vad kom linn hembärandes på? snoppöppnaren! den används nu flitigt och är en favorit bland fulla göteborgare som förfestar i vårt crib. den är bättre än alla blommor och buddhastatyer i världen!

linnepinne är en person man både kan gråta och garva med, men framförallt bara vara. det är så skönt att bara träffa henne på en fika, rensa skallen och komma därifrån med huvudet på rätt ställe. linn är min dr phil och oprah i samma människa. minus alla töntiga och djupa utlåtanden. linn kommer med konkreta tips som ”men åk till usa nu på en gång då” och ”vad hindrar dig egentligen?”. ingen har mer rätt än linkan. allt går om man bara vill tillräckligt mycket.

och precis som med wenche har vi här en snusbild och en… dubbelhakebild! eftersom båda bilderna är alkoholinfluerade kan jag inte påstå att vi ser bättre ut med mindre promillehalt i blodet, men humorn är med all the way. poserar man inte med prillor är det vi-får-aldrig-ligga-poser på agendan.

och sist men inte minst måste jag bara visa en av mina favoritbilder ur mitt eget arkiv. INGEN är så snygg som linkan. INGEN behöver retuscheras så lite som linkan. INGEN låter mig snurra in deras nakna kroppar i plastfolie och lägga de på sängen. detta är en riktig kompis, ska ni veta. hon gör allt för konsten a.k.a projektarbetet, och MVG:et låg som kondomen i plånboken.

nu för tiden ses jag och linn inte allt för ofta, men vi effektiviserar tiden vi har tillsammans. man kan säga att vi multitaskar genom att äta middagar tillsammans över skype, fikar samtidigt som vi shoppar och kickar ass samtidigt som vi myser. varje minut med henne är ett freakin’ paradis och ibland önskar jag bara att vi bodde i samma lägenhet. tänk att få må bäst dynget runt, för det är precis så jag känner med min kära wingman vid min sida. eller kingwing som linn kallar det. linn är även den som fick mig att vara vegetarian under två års tid, och fick mig att halvt konvertera till buddhismen. tack buddha, för linko!

(du är så himla fin linn, och jag älskar att du är en energisprudlande hippiebrud. alla avgudar dig, och mamma pratar  jämt och ständigt om hur hon saknar dig. hade jag varit kille vet du vem jag haft ögonen på 24/7.)


(4 augusti, 2010)

sunrise, sunset

jag måste bara påpeka att jag blev så fantastiskt glad över era kommentarer i detta inlägget. ni är allt bra fina, kära vänner och främlingar! tack tack tack!


(4 augusti, 2010)

en bild i veckan #4

denna bild är så fruktansvärt vidrig, men malin gav mig uppdraget ”en dansk som druckit liiite för många öl i sina dar med en fis på tvären”. nej usch, jag blev inte alls nöjd med bilden men jäklar va jag garvade åt mig själv när jag satt där på dass i peters finuniform. nästa vecka ska jag skärpa mig och leverera något mognare än detta, det lovar jag!

VAD VILL NI SE?


(3 augusti, 2010)

sol i sinne, brun inne

det är inte varje dag jag är superspontan, men nu jäklar! en enkelbiljett till stockholm är bokad, och på fredag styr jag kosan mot fest i huvudstaden med finfina sara. på söndag landar peter på samma ställe, och jag tänkte boka in mig på samma tåg hem så man kan få lite tid tillsammans iallafall. juli var inte precis vår månad, om man säger så. i stockholm ska jag iallafall shoppa som en gudinna, tänkte jag. här är en tröja jag köpte igår.

idag på jobbet fick jag någon sorts glädjerus efter att ha pratat med två pensionärer. de pratade norrländska, vilket jag uppmärksammade, och då förklarade mannen att de kom från ö-vik. hockeyhjärnan tände till och jag slängde ur mig: ”åhå, modoröv!”. de började skratta hejdlöst och tanten sa sedan att detta var den bästa servicen hon fått på länge. ”tack, lilla gumman! ha en mysig kväll!”, sa hon och jag blev så galet glad. därefter sjöng jag hon kommer med solsken till mig i en timme. ibland har jag världens bästa jobb.

nu ska jag påbörja fotoprojektet till morgondagen, och jag hoppas att åtminstone några av er sitter bänkade klockan 12.00 för att se resultatet. nu måste jag bara komma på något bra…


(3 augusti, 2010)

till er, mina kära läsare

1. varför följer du min blogg?
2. vad är ditt intryck av mig?
3. vad gillar du med min lilla blogg?
4. och vad tycker du är dåligt?
5. berätta något trevligt om dig!