”jag tror att ni förstår att en sån här nakenfisblogg måste hämta andan
och vila. den är ju jag. när jag är stark. när jag är svag. och ibland blir
nakenfisen älskar och ibland lommar hon tillbaka med svansen mellan
benen. så är det för oss alla. och jag tar hellre risken att visa mig som
jag är än lever mitt liv i nån jävla insvettad hockeyutrustning.”

den där mia skäringer vet vad hon pratar om. denna vecka behöver jag ta en paus från allt vad internet heter. facebook, twitter och bloggen får läggas på is ett tag, för i veckan ska jag leva som en normal människa. inte dokumentera varje steg, timme och fis jag lägger av. denna vecka måste jag fokusera på andra grejor; mitt nya jobb, skolan och träningen. det ska bli förbannat skönt.

jag kommer snart tillbaka. måste bara upptäcka hur det känns att sova mer än 5 timmar per natt.

att samla på små lappar med söta meddelanden från underbara människor ❤ IKEA ❤ djurgårdskontoret som alltid bjuder på världens bästa stämning (och goda kakor) ❤ att jag äntligen har en fungerande tv med alla sport- och filmkanaler ❤ filmmyskvällar ❤ faktumet att en lunch kostar 24 kronor på ikea, och då får man kaffe och kanelsnäcka också ❤ att det ÄNTLIGEN är höst ❤ de nya hasse aro-reklamerna ❤ att sara snart flyttar till en lägenhet som ligger två gator nedanför min ❤ att läsa igenom gamla skoluppgifter från lågstadiet ❤ helguppdateringar från damerna där hemma ❤ wasabiärtor ❤ att sova middag ❤ att ha varje sekund av dagen uppbokad ❤ planeringen av en ny bloggdesign ❤ loppisfynd ❤ känslan av att skriva de första orden i en ny kalender ❤ la boule som fortfarande slår i gonggongen på fort boyard ❤ fortunate fool ❤ gamlingar som drar anekdoter från sin barndom ❤ norrländska ❤ promenixer runt djurgården ❤ småtjejer som köar 8 timmar för att se sitt favoritband ❤ roliga människor på twitter ❤ ”det är en väldigt fin gräns mellan söderkillar och uteliggare” ❤ sura ahlgrens bilar ❤ att åka hem från IKEA i bakluckan på en minibil, krossad av en tv ❤ höstspellistan ❤ charmiga asgarv, denna vecka också

att pengar inte växer på träd ★ ljudet när folk drar ner snor genom halsen ★ tjejers rädsla för tampongsjukan ★ opuffiga kuddar ★ att diskutera ALLT ur ett genusperspektiv ★ min tidsoptimism som på senaste ★ människor utan drivkraft ★ pokefunktionen ★ nätstrumpbyxor och vita skinnboots med femcentimetersklack ★ faktumet att pannkakor inte blir lika goda i teflonjärn som vanlig stekpanna ★ elektriskt hår ★ hamsterkäftar ★ att en läkarundersökning på 30 sekunder kostar 320 kronor ★ brist på roliga bloggar ★ att henke har fruga ★ när man inte får några vokaler på wordfeud ★ tvetydighet ★ stortår ★ att äta så mycket godis att man mår illa, men ändå fortsätter trycka i sig ★ glappkontakt i lamporna ★ att inte ha ett gymkort ★ att man inte kan avbryta sms som är på väg att skickas, liksom ångra sig i farten ★ väntetid ★ människor som inte är service minded för fem öre

ikväll har jag (åter igen) gett stockholms uteliv mitt lilla minihjärta utan att få speciellt mycket tillbaka. klassen samlades för en pubkväll, men efter en halv öl hade halva gänget åkt hem med motivationen ”jag har inga pengar”. stanna hemma eller prioritera om. vid ett-snåret kilade den toppade truppen vidare och jag kan på rak arm säga att jag hittat en citatspruta utan dess like. elizabeth, min kära klasskamrat, slängde under två minuter ur sig bland annat:

1. ”det är en väldigt fin gräns mellan söderkillar och hemlösa”
2. ”jag hade behövt google translate på dig alltså…”

jag kan inte annat än att hålla med på båda punkterna.

★ ★ ★

utelivet här passar mig fortfarande inte, och det känns som ett dåligt break up. jag vill liksom förklara för alla nattklubbar att ”det är inte dig det är fel på, det är mig”. anledningen att jag älskar att traska in på mogwai hemma i helltown är att man alltid känner någon. det är underbart att kunna gå ut själv, och hitta antingen tjejerna, brorsans killgäng eller gamla klasskompisar. man är aldrig ensam. här är det en annan femma. jag vill inte släppa nya människor nära inpå. jag kör min gamla princip – en armlängds avstånd. och att en shot kostar 98 kronor är bara oförskämt.

★ ★ ★

★ ★ ★

annars har jag ingen hemlängtan. på vardagarna har jag fullt upp med att skriva artiklar, plugga, gå på seminarium eller slita på intersport. så fort jag får en ledig stund blir jag rastlös, och det kliar innanför skinnet. behöver något. (observera, inga droger eller andra olagligheter.)

nu är klockan 02:36 och jag har duschat efter ett krogbesök. jag blev tidig, för det känns som om jag inte har något att hämta där längre. från och med nu ska jag istället anordna filmkvällar, spelkvällar och tekvällar för att höja höstmysfaktorn en smula.

★ ★ ★

imorgon är jag ledig hela dagen.
hur ska detta gå?