Äventyret är igång – och inleddes på bästa möjliga vis! Vid incheckningsdisken sa personalen att flighten var fullbokad, och att vi hade blivit uppgraderade. Som Whitney Houston sjöng: I will always love you, Thai Airways! Dessutom hustlade Joanna och jag bort min norrländske sätesgranne för att få sitta bredvid varandra, och efter middag och snack synkroniserade vi filmtittande på våra skärmar. The Female Brain såg vi – mycket intressant, men väldigt mycket botox…
Flighten gick således supersmidigt, och jetlaggen har varit minimal tack vare all sömn vi lyckades få till på planet. Efter incheckning låg vi vid poolen halva dagen, och jag passade på att börja läsa den enda Fredrik Backman-bok jag inte hunnit läsa. Britt-Marie var här! Älskar ju Fredriks sätt att berätta, och igenkänningen är alltid slående.
Efter några snarkande andetag vid poolkanten åkte Malin, Benyaa och jag till köpcentret MBK, och på eftermiddagen sprang vi några kilometer i en park precis bredvid hotellet. Hur mycket jag än gillar gym kan det inte mäta sig med att springa i en främmande stad. Under vår knappa timme i parken såg vi snubbar köra bänkpress med en skivstång och fyllda hinkar (fasttejpde med gaffa) som vikter, 200 äldre personer köra någon synkroniserad Friskis-och-svettis-inspirerad stretching och ungdomar som kickade bollar gjorda av korg-aktigt material.
Precis när vi sprungit klart stannade dessutom hela parken upp, och ur de sprakiga högtalarna som inte bytts på uppskattningsvis 60 år ljöd nationalsången. Alla slutade med vad de gjorde, och lyssnade i tystnad på nationalsången, för att sedan fortsätta med sina aktiviteter precis som inget hade hänt. Vilken upplevelse (som inte hade märkts av i det perfekt AC-svala hotellgymmet).
Nu ska vi åka vidare mot resans huvuddestination – Sukhothai! Enligt utsago är det Thailands första huvudstad, och efter en snabb bildgoogling ser det magiskt vackert ut. Mot flygplatsen!
No Comments