Utbrändhet

Ett lugnt nyårsfirande

1 januari 2018

Gott nytt 2018, kära kamrater! Hoppas ert nyårsfirande var till belåtenhet och inte avslutades i tårar 04.57. Alex och jag har varit i Umeå hos hans föräldrar senaste dagarna, och på nyårsafton spelade vi ett extremt beroendeframkallande kortspel i sju timmar och åt en superhärlig middag med hans föräldrar.

Jag kämpade mig igenom tolvslaget men vek mig strax därefter. Precis som i fjol och året innan dess var det en lugnt kväll utan hög musik för denna post-utbrända individ. Det är många, inklusive jag själv, som ofta tänker att jag är frisk som en nötkärna tre år efter utmattningen, men kvällar som dessa blir det ganska påtagligt att så inte är fallet.

För jag har kollat era Instastories och stundtals önskat att jag hade energin att preppa flådig nyårsfest för alla jag känner, glittersminka och drinkblanda, men det går inte. Det har inte gått på många år, och kommer antagligen inte gå på ytterligare några. Hade detta skrivits för tre år sedan hade jag nog haft svårt att acceptera det. Då hade jag känt mig som världens ensammaste individ. Alternativt hade jag försökt ställa till med galej och insett ungefär vid 19.30 att det skulle gå åt pipsvängen, och ägnat 1-5 januari till att bara återhämta mig rent energimässigt efter en total urladdning.

Men igår kände jag exakt ingen bitterhet över att inte vara där det händer. Det var så jäkla mysigt att se vänners fina dukningar, härliga allsångsförsök och puss-boomeranger – men jag kände som Ferdinand. Att jag hellre sitter här, med en hund i famnen och har det luuuugnt och skönt. Det var en lättnad att känna så. Jag har lite olika hobbyanalyser varför jag inte drabbades av FOMO*.

Dels för att jag har vant mig vid att inte vara där det händer varje gång. Det kommer fler middagar, fester och nyårsfiranden som jag kommer vara med på. Men också för att det aldrig är så bra som det ser ut. Instastories illustrerar inte den för packade kompisen som kräks i en rabatt, eller partnern som snubbelhånglar med en annan.

Nåväl, det där kan väl sammanfattas med acceptans och sänkta förväntningar. Men mer om det en annan gång.

✨Gott nytt år, fina internet-kompisar!✨
Hoppas ni läser vidare även under 2018!

*fear of missing out – känslan att man går miste om LIVET när man inte är med. Har gjort en video om fenomenet här.

isabel-boltenstern-1*nöjd person som sov 10 timmar inatt*

Du kanske också gillar:

Kommentera

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.