VARFÖR är det så svårt att börja blogginlägg nu för tiden, speciellt när en ska skriva om lite jobbigare saker? För att mjukstarta kan vi get the facts straight: i helgen var Alex och jag i Umeå, och på fredagen var allt ljuvligt, på lördagen började grubblerierna/självömkan och på söndagen var det FULLT STÅHEJ bland hjärncellerna.
Och nu till fördjupning inom det sistnämnda:
I sann PMS-anda (flow -2 dagar, slår fan aldrig fel) mådde jag ganska risigt. Tröttheten kröp sig på, jag ville bli klappad på samtidigt som jag bara ville vara själv. Majoriteten av er läsare känner säkert igen känslan…
Dessa dagar borde en egentligen vara så snäll som möjligt mot sig själv, hålla sig sysselsatt med något lätt bara för att inte grubbla skallen i små små fragment. Tänkte jag på detta när jag torkade tårar i hundpäls samtidigt som de andra badade badtunna? Dessvärre icke.
Tankarna började som ett mini-självhat eftersom jag inte kunnat krysta fram ett YouTube-manus under dagen. Hjärnan var avstängd, och alla idéer var värdelösa. Jag blev besviken på mig själv. Hobby blev en börda, och då grubblade jag vidare på om jag verkligen vill hålla på med YouTube? Kollar ens någon? Tycker folk jag är för si, eller för så? Är den idén för larvig? Är det där ämnet för självömkande? Är jag för spretig? OSV OSV OSV på ett inte alls produktivt sätt.
Ofta eskalerar den negativa spiralen därefter, och även denna söndag. Jag började fundera på om jag ens tycker NÅGOT är kul. Träna? Fota? Plantera?
Har jag kommit på dessa hobbys som ett förbannat tidsfördriv utan att glädjas av det? Och om jag inte gillar att göra något alls – varför gör jag något… alls? Och hur hittar man vad man VERKLIGEN vill göra? Och även OM jag blir glad av något så är det ju så kortvarigt? Jag tröttnar ju så fort, hur ska jag hitta mitt jävla kall i livet? Varför har jag aldrig haft ett solklart mål att sträva efter? Jag blir less på allt, inget är kul och inget har någon mening.
Ni hör ju. Det är ett virrvarr av tankar. För att bryta det dåliga mönstret gick jag ner till köket för att äta kex, och då frågade min UNDERBARA svärmor ”hur är det?” och då startade tårkanalernas sprinklersystem på full effekt. Vi satt i köket minst en timme och pratade, och efteråt kändes det förvånansvärt mycket bättre.
Dels poängterade hon att jag är en sådan människa som gillar att starta upp saker, som tycker allt är MIRAKULÖST roligt till en början med sedan behöver omväxling. Att jag borde ge mig själv förutsättningar utifrån det, istället för att eftersträva femårsprojekt som tickar på likadant varje dag.
Simpel fråga här, men skriver med versaler för ökad effekt:
HUR I HELVETE KAN JAG INTE HA KOMMIT
PÅ DET HÄR SJÄLV, NÄR DET TOG HENNE
FEM MINUTER ATT DRA SLUTSATSEN?
För plötsligt blev allt så klart. Allt föll på plats av just de där orden. För jag älskar att jobba med exempelvis handbollsmästerskap – man går in i bubblan, det är intensivt i några veckor och sedan är det slut. På samma sätt gillar jag att ha 50 dagar utan att köpa kläder, eller en jourhund i tre veckor, eller en vecka utan mitt favoritplagg. Jag gillar effektiviteten, till skillnad från det gamla traditionella nyårslöftet att inte äta godis på ett år.
Så vad lärde jag mig av helgens härdsmälta? Att ge mig själv förutsättningar efter hur jag funkar. Göra korta projekt, istället för livslånga mål att sträva efter i femtio år. Jag kanske inte har ett specifikt mål att nå upp till, utan massa små? Som en klättervägg av roligheter? Okej, nu slutar jag skriva innan det här blir för flummigt.
13 Comments
Fina Isabel, du är så himla bra precis som du är <3
<3
Hej Isabel,
Har följt dig under en tid, det började väl egentligen med din närvaro på Kanal 5 där jag som fotbollsfrälst såg dig rapportera från ett olika matcher bl.a med Man. Utd.
Din mognad och hur du med din erfarenhet belyser den samhällsviktiga frågan utmattning är imponerande, vilket också är anledningen till att jag kontaktar Dig. Jag håller på att starta ett stort socialt projekt tillsammans med olika partners i ämnet utmattning och jag ser att Du skulle kunna göra skillnad och påverka. Därför vill jag väldigt gärna komma i kontakt med dig för att förutsättningslöst prata om ett eventuellt samarbete och samtidigt berätta mer om projektets vision, syfte och målsättning. Om du tycker det är intressant att höra mer så skulle jag bli hedrad, kontakta mig gärna på maria.ergul@live.se om intresse finns så sätter jag upp ett förutsättningslöst möte.
Hälsningar,
Maria
Ta åt dig av följande: Du är så. jäkla. bra.
*cyber hug*
<3 kram
Det är som att läsa om mig själv! Känner igen mig i PRECIS ALLT!
Tack för att du delar med dig! Nu ska jag fundera själv hur jag ska lägga upp mina små korta mål och lägga ner mina långsiktiga ”för resten av livet”-mål som aldrig fungerar och bara ger min ångest!
Tack ska DU ha <3 skönt att inte vara ensam med sådana här tankar, på något märkligt vis.
Känner igen mig så väl. Man borde ha en PT för den negativa spiralen i livet, en personlig terapeut haha
Tips om du inte redan gör det: skriv ner! Detta inlägg kommer hjälpa mig tusen gånger om när jag är i samma sits. Då går jag tillbaka och läser!
Ibland glömmer jag att faktiskt ge folk beröm när de förtjänar det, så här kommer det! Din blogg och youtubekanal är så himla uppfriskande i ett hav där allt känns som yta och ett försök att vara ”samma”. Enda youtubekanalen jag faktiskt prenumererar på.
Åh, vad glad jag blev av det här! TACK! <3
Så himla bra skrivet, och känner så väl igen mig i just dessa grubblerier! Med de här orden satte DU finger på det som jag själv inte heller kunnat komma fram till, men nu trillade poletten ner för mig också! Är ju precis likadan! Till sist vill jag bara säga att du är en otrolig glädjespridare som förgyller dagarna med dina inlägg och youtube-klipp, och bara gnm att vara just den du är. Kram
Jag kan sluta prata med min psykolog från och med nu. Jag hänvisar bara till dina blogg och vlogg inlägg. Du berättar så bra och på pricken hur det är och känns, något som jag inte riktigt får fram… fast av någon anledning så läser psy. mig som en bok, vet precis vad jag kämpar med. Du är min nya superhjälte!