i söndags fick jag äran att gästa kristallen-galan, och eftersom jag är sämst i mellersta sverige på att planera hade jag ingenting att ha på mig dagen innan. jag kutade runt i stockholms samtliga butiker utan att hitta något, och det tog emot att ens fundera på att handla ett klädesplagg eftersom jag inför ett kläd-shop-stopp under 50 dagar. det ska jag berätta mer om imorgon.
men det blev en gammal byxdress från zara iallafall. kände mig flott trots oglammigheten, och spelade tillomed in en videoblogg när jag gjorde mig i ordning. det blev en akutsminkning i skräddarställning på golvet, men dessvärre insåg jag dagen efter att ljudet fallit bort. helvete. jag sa iallafall att jag hoppades på att Gympaläraren skulle vinna årets program, att det var en seger oavsett vem som fick årets sport-tv-profil eftersom det för första gången skulle bli en kvinna (GRATTIS JOHANNA OJALA!) och att jag skulle träffa brita zackari (pga queen) och stefan-och-stefan-stefan på tv4. allt slog in förutom att träffa brita. dunderkväll!
såhär såg jag ut:
vid fyrasnåret tog jag och tre kolleger en fördrink, och därefter åkte vi ut till älvsjömässan där spektaklet ägde rum. jag blev inkastad på röda mattan med min kollega isabelle, men eftersom ingen själ i världen vet vilka vi är lyser bilden med sin frånvaro än till denna dag. därefter sprang jag in i massa personer jag känner, halvkänner och internetkänner och det var en FRÖJD. jag hade så förbaskat kul.
efter några glas vin vågade jag mig fram till gina dirawi som satt på bordet bredvid bara för att hylla denna allsmäktiga gudinna som är en av få (typ tre) personer jag verkligen ser upp till. jag komplimanghaglade henne så jag nästan skämdes själv.
under middagen satt jag med kanal 5-gänget på dunderplats längst fram vid miniscenen. karin frick fick vår nominering för kanal 5:s räkning, och extraknäckte som våra bordsdamer gjorde inga mindre än meltzer och berg. *namedropping färdig för denna gång*
blev dock arg på mig själv att jag SÅG men inte gick fram till jessica almenäs. allt gick liksom undan där på kvällen, men jag kände att det hade varit härligt att prata med henne.
min kära vän john och jag gjorde dansgolvet till stängningsdags, sedan åkte vi på en orimlig efterfest med människor vi inte kände 8 timmar tidigare. men det var en härlig kväll och jag önskar någonstans mitt i dansgolvsövertaget att tiden bara kunde pausa lite.
No Comments