Gamesbrevet

Open-brevet #9

10 november 2019

Det är dags att pressa det sista ut våra ömma kroppar: den avslutande open-woden är här! Nu vet jag att många av er redan kört den, men på grund av superschemalagt liv i Amerika fick jag vänta till lördag 08.30, vilket i er värld betyder… senare. Låt oss ta en titt på vad Castro och gänget slängde ihop denna vecka!

TANKAR OM 20.5

Tänka sig, de där muscle upsen skulle visst leta sig in i Open ändå. Dessutom i ringar, vilket inte riktigt framgick i skylten ovan. Mix anyhow är ett FANTASTISKT format jag ofta programmerar i hemmaträningen hos Original Athlete, så blev GLAD att vi nu fick göra denna förvirrande matematik även i Open!

Att fördela woden såhär känns väldigt i linje med hur Crossfit verkar vilja strukturera sin idrott denna säsong. Istället för att bara ha en liten klick av elitidrottare går de (ännu) mer mot en aktiv livstil och att alla ska känna sig som en del av rörelsen. Genom att göra en mix anyhow låter de alla delta efter egen förmåga – linjärt hade det inte ens varit lönt att ställa upp för de flesta då 40 muscle ups satt käppar i hjulen.

And on that note: såhär gick woden för mig! Eftersom jag inte kan ring muscle ups fick jag nöja mig med wallballs och rodd. Det räckte gott och väl, kan jag säga!

Eftersom jag just nu befinner mig i Portland skrev jag ett Insta-DM till Crossfit Magnus, som lät lite svenskt. De hade open gym och ställde upp med domare, så strax efter öppning tassade jag in på boxen och möttes av en svensk flagga, PLUS en supergullig tjej som skulle agera domare.

Min gameplan var att köra 8 varv av 15 wallballs och 10 kalorier rodd, och efter det tänkte jag inte så mycket. Jag bara körde, med glada tillrop från domaren Ashley. 14.41 blev min tid, och mitt enda stora problem var att låren syrade på redan från minut två.

Här kommer ett TACK till Ashley och TACK till Crossfit Magnus och communityt som är så jäkla välkomnande. Var man än reser finns det en Crossfitbox som tar emot en med öppna armar!

VAD HÄNDER PÅ REVIEW-FRONTEN?

Väntar ni, precis som jag, på att Crossfit ska justera leaderboarden efter att ha gått igenom videos från 20.4? DET VERKAR JU INTE HÄNDA!? *vrålar frustrerat* Här finns det väl egentligen två spår att gå på: antingen att det inte kommer ske eftersom det är för klurigt att se om folks handstand pushups är över tejpade strecket eller inte, ELLER så tar det extra lång tid av just samma anledning. Rätt ska vara rätt, men det är svårt när det inte är lätt.

Jag hoppas verkligen att de granskar 20.4 och 20.5 på samma sätt som tidigare, för annars… blir det fel i ens tillrättalagda vardag. Hade jag fått ett major penalty på någon av de första wodarna men sedan sett mina fellow landsmän skippa granskning hade jag blivit tokig. Vi får väl, för ordningen skull, hoppas att det kommer info inom kort.

ANVÄNDBARA LÄNKAR

Svenska herrarnas leaderboard
Svenska damernas leaderboard
Världsleaderboarden för herrar
Världsleaderboarden för damer
Kalender över de sanktionerade tävlingarna säsongen 2020

Resor

Vem ska fixa jämställdheten?

8 november 2019

Har jag sagt att jag avskyr hälsningsfraser på T? Tjena, tjabba, tja, tjo, tjenixen. RIKTIGT risiga alternativ. Därför kommer här ett klassiskt HEJ från Portland, Oregon. Nu har jag förflyttat mig tre tidszoner västerut.

De fyra dagarna vi varit i Washington har kantats av jämställdhet och kvinnors rättigheter genom historien. Jag berättade senast om mötet med Christine Brennan och fokus på Title IX Movement, och på samma spår fortsatte dag tre – men nu med en actionplan.

På förmiddagen besökte vi American University och lyssnade på en superintressant föreläsning om USAs rättssystem. Vi gick igenom allt från val och swing states till hur lagar kan skilja mellan olika stater. Kort återberättat: de nationella lagarna funkar ofta som en ”minsta gemensamma nämnare” som de individuella statera kan välja att bygga ut, upp och vidare.

Glömde min namnskylt så fick slöjda ihop en ny…

Efter en snabb lunch stod workshop på schemat. I grupper om fem försökte vi lokalisera problem att sätta tänderna i: allt från hur man breddar kunskapen om mens för jamaicanska ungdomar till utökade spaltmeter om kvinnliga idrottare i Bangladesh. Även om Sverige kommit relativt långt i sitt jämställdhetsarbete finns det såklart områden att förbättra.

Hur får vi fler kvinnor att söka sig till sportjournalistyrket, och hur får vi dem att känna sig trygga och uppskattade utan att bränna ut dem? Hur får vi bort svågerpolitiken inom idrotten och mediehusen? Hur gör vi för att gemene man ska respektera kvinnor som gemene kvinna respekterar män? Hur fördelar vi möjligheterna till idrottande jämnare? Hur ska fler kvinnor se en framtid inom sporten om de knappt kan försörja sig på sin idrott? Var ligger ansvaret?

Ja, visst fasen finns det saker att ligga sömnlös över. ¯\_(ツ)_/¯

Sydkoreanska Kimm tog med kakor till hela bordet! Funderar på vad jag borde tagit med som är typisk svenskt gott? Torra Mariekex? Ahlgrens bilar?

Vi satte upp mål och påbörjade arbetet med att navigera i denna snårighet. Vad som dock gör mig irriterad är hur vi hör dessa otroligt drivna kvinnor som gjort stort för kommande generationer, och att det SKA BEHÖVAS. Inte nog med att de har ett heltidsjobb som journalister, de ska också behöva ägna sin fritid åt att söka sponsorer för att finansiera jämställdhetsprojekt, planera, extraarbeta och GUD vet vad. Hade det inte varit festligt att se några män ge upp sin AW-öl för ett jämställdhetsprojekt som inte genererar några pengar för en själv, i sann välgörenhetsanda? Dra lite av lasset?

Nåväl, nu är jag trött och babblig så vet inte ens om detta är vettigt eller ej. Nu måste jag sova!