Livet Q&A

Vad jag gjorde efter studenten

5 april 2019

Jag vet inte om det är blicken eller den identitetskrisiga hårfärgen som avslöjar mig mest, men för att svara rakt: ja, jag var vilsen vad jag skulle göra efter studenten. Är inte alla det? Tror på fullaste allvar inte att det finns en enda 18- eller 19-åring som direkt vet vad de vill och därefter genomför planen utan att tveka.

När jag tog studenten skulle jag precis fylla 18, och tyckte om att fota. Året var 2009 och det första jag gjorde var att flytta upp till Göteborg där min dåvarande pojkvän bodde. Jag hade ingen plan, men sommarjobbade med att färdigställa en databas över alla anställda på ett företag, och lyssnade på sommarprat i P1. Festligt var det ej.

Till hösten började plugga socialantropologi (utan att egentligen veta vad det var) för att en kompis hade sagt att det “verkade fett”. 3 månader senare insåg jag att det inte alls var min melodi, så jag hoppade av och tog en kurs i foto istället. Det var jag och en bunt 45-åringar som aldrig hade hållit i en kamera, minns jag. Vi åt linssoppa i saluhallen om luncherna.

Eftersom jag inte kände någon i Göteborg satt jag ofta ensam i lägenheten. Jag tog promenader, åt fil och tyckte inte att livet var speciellt kul. Min ljusglimt blev att börja jobba på IKEA – helsike, vad jag än idag ser det är en underbar arbetsplats. Det var blandade åldrar, människor med olika bakgrund men en gemensam tanke om att man kommer långt på att vara snäll.

2010 gjorde jag slut med min kille och åkte till San Diego med min bästa kompis Wenche i fem månader, därefter flyttade jag hem till Skåne igen för att börja jobba på sportbutik och fota Rögle. Med facit i hand var det helt rätt – jag fick tid att vara med vänner om kvällarna men tjänade ändå egna kulor. Ville tydligen också ha septum-piercing.

Ett halvår senare skulle jag söka skola igen – denna gången industridesign i Lund. Dock orkade jag inte färdigställa ansökningsproverna (man skulle designa en innovativ spis, minns jag) – så jag struntade i det och gick på mitt andrahandsval: journalistik i Stockholm.

Jag förstår verkligen att man inför studenten (och därefter!) har mild panik – det finns så jäkla många alternativ på vad man ska göra att det känns som att man knappt KAN välja rätt, med risk för att utesluta något. Det fina är: du kommer ändra dig tusen gånger genom ditt liv, vad du vill och inte vill göra. Det är aldrig för sent att ändra sig, och även de som verkar ha sin shit together famlar och tvivlar på sig själva.

Nu är jag 27 men tänker superofta på vad jag ska göra med mitt liv – är det jag gör nu rätt? Hade det varit roligare med något annat? Vad vill jag EGENTLIGEN göra? Det enda jag kommit fram till är att jag inte behöver bestämma mig, att jag hellre går på det som för stunden känns bra, annars kommer jag grubbla ihjäl mig själv.

0

You Might Also Like

2 Comments

  • Reply Emmeli 6 april 2019 at 09:38

    Hej på dig, Isabel! Och heja dig, Isabel! Imponeras av ditt raka, ärliga och härliga sätt överlag, vill jag bara säga, och relaterar helt till din beskrivning. Har hattat runt i mina tio år av vuxenliv och hade nu i efterhand inte velat ha det på nåt annat sätt!

    Vet mången gång gång jag varit avundsjuk på de personer som haft en plan och ett centralt intresse och sen bara vetat vad de skulle bli sedan livmodern, typ. Men har ju börjat förstå att det finns massa lärdomar och en mening i alla tvära vändningar jag gjort. Nu är jag 30, med utbildning, och kan också känna den där känslan som du beskriver sist. Ju mer tid man investerar i nåt, desto mer ökar liksom pressen på att det är rätt.

    Samtidigt utgör alla krokar också en väg. Alla kortare uppdrag vi gör, alla erfarenheter… är en del av vår egen saga. Det är tusen korta praktiska livskurser som bildar en fantastisk utbildning. Tänker även att det ligger i tiden, att alla våra valmöjligheter också innebär att det hela tiden finns nåt annat vi kunde ha valt. Men nu riskerar jag att bli för filosofisk innan frukost så jag pausar där ;) Sammanfattning: heja oss!

    • Reply Isabel Boltenstern 6 april 2019 at 10:02

      Hej Emmeli!
      Jag håller helt med, plus att jag tycker det finns så mycket annat att utläsa i “vad man gillar” mer än vad man har som hobby och jobb. Många kan ju jobba med olika saker men ändå ha en röd tråd, som jag: gillar att jobba i projekt. Oavsett ämne. Det går att applicera på supermånga grejor, PLUS att det tenderar att aldrig riktigt bli tråkigt heller. Tack för superfin kommentar!

    Leave a Reply

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.